Nu har jag pluggat nästan konstant sedan klockan tre. Med några få andningspauser och bensträckare. Nu är det bara tusen teceken kvar, sen är jag fri. Kaffe, Jonathans peppande, mysstämmning och kentfavorieter på i bakgrunden har räddat mig från att bryta ihop. Imorgon väntar inlämning, samt grillning av affisch och bokomslag... på återseende.

 

Kurs nummer ett (lättläst), avklarad med redovisning och allt. Skönt. Nu har jag precis kommit hem från en kinabuffé, Jonathans pappa bjöd oss på lunch när jag kom med tåget. Gott. Så nu är det bara att fortsätta skriva monsteranalys och lyssna på Friday im in love. Jag så glad av den låten. Jag tror att jag kan klara av det här!

 

Jag har pluggat på tok för lite idag. Istället har jag varit apatsik och sorterat mappar och strukturerat bland bilder på datorn. Två redovisningar väntar de närmste dagarna och jag längtar bara tills det är över. Jag försöker att vara lugn men jag har varit nära bristningsgränsen ett flertal gånger idag. 18000 tecken är mycket för en grafisk analys. Men jag kämpar in i det sista, på fredag är det över, på fredag är det över. Jag ser verkligen fram emot en fin helg, det finns verkligen frutsättningar för det, Jonathan är ledig två nätter, det är Alla helgona och kurserna är slut. Det borde vara tillräckligt för att fira ordentligt, eller hur?

 

Nu väntar en på tok för sen kvällsmat och kvällsfika iväntan på True Blood. Det är dags att börja varva ner och spara resterande tecken på den grafiskaanalysen tills imorgon. Andas lugnt nu...

 

There's a cryptical manner between us
I've never sensed before

been trying to get past
whatever it is that's jamming the door
but no matter how hard I try to get through
I always come crawling right back to you

But you burn me and blind me
leave me and fight me
you kill me and hide me
then dig me out, apologizing kindly
and remind me of the feelings inside me
then find you never really liked me
and throw me away

There's a mystery, adventure and passion

hidden in your smile

and somehow there's something I treasure

that's making me go blind
So I keep on drowning in all that you are
finding some pleasure in deeping the scar

But you burn me and blind me
leave me and fight me
you kill me and hide me
then dig me out, apologizing kindly
and remind me of the feelings inside me
then find you never really liked me
and throw me away

Must be some magic skill that makes me
want to cry for you some sugarcoated thrill
that makes me want to die for you
There's something tragic in the way I'm
praying for you to let me stay

I don't know how I still want you after all
that's been said you told me you'd hold me
but you've thrown me right out of your bed
Now the sheets must have burnt you when
you were alone
'cause now you are begging for me to come home

 

Edith Backlund - Burn me and blind me

 

 

Jag måste bara få ur mig hur lycklig jag är för mina nya kängor. Barnsligt lycklig och materialistisk. Och min halsduk som jag fick av Jonathan i present är verkligen i mysigaste laget. Perfekt ute i kylan. Jag borde verkligen plugga, men jag sitter så mycket hellre framför datorn, redigerar bilder, lyssnar på musik under en varm filt. Men jag har skjutit upp det hela dagen, först med en bok, sen lite porträttfoto i soffan och dessutom lite höstfotografering utomhus. Så jag har lekt tillräckligt för idag. Men jag mår ju så mycket bättre utav det.

 

Nu blir det alltså plugg, kanelbulle och en kaffelatte tills Andra Avenyn börjar.

 

hjärta!

Mysig tisdagsmorgon. Med te, tända ljus, smörgås,

Ljudet av ditt hjärta och efter tio i bakgrunden.

 

 

Jag nästan studasade upp ur sängen imorse, tio minuter efter att klockan hade ringt, nämligen 09.10. I vanliga fall brukar jag snooza i minst en timme. Jag fick ny energi under gårdagen från en bra bok, lite musik, en promenad och en fotostund. Lite vardagslyx i plugghetsen. Efter att jag skrev ner mina tankar i söndags, känndes det som att alla negativa tankar sögs ur mig och sedan dess har jag fått tillbaka viljan. Det känns inte lika tungt längre. Nu ska jag ta mig upp på fötter och få struktur i livet igen. En balansgång mellan intressen, vardagssysslor och plugg.

 

Nu under förmiddagen ska jag skriva klart kurspm:et och senare blir det förhoppningsvis en fotopromenad med älsklingen. Det blir nog en fin tisdag.

 

De senaste timmarna har jag och Jonathan fotat lite, redigerat bilder och lyssnat på Winnerbäck. Mys. Jag har hunnit med att skriva två sidor kurspm också, så jag har inte smitit helt och hållet...

Ett fint lilaaktigt löv som jag fotade här utanför på min födelsedag.

 

 

Jag har precis ätit en äggmacka och druckit en smoothie. Mellanmål. Vi var precis innan dess ute på en timmes promenad i höstdiset. Riktigt skönt faktiskt och jag känner mig mycket piggare. Även fast det är grått ute och fuktigt i luften, blir jag ändå så glad av att se alla gula löv. På vissa ställen är det rena havet. Jag vet inte varför jag fascineras så mycket utav det. Imorgon åker nog kamera med ut på en liten promenad, för att fota lövhav.

 

Nu ska jag börja plugga, har en hel del att göra, men ändå känner jag mig inte särskilt stressad. Trots att jag borde göra det. Så det är nog bäst att jag sätter igång nu innan stresshormonerna byggs upp och exploderar. Då finns det risk för att jag bryter ut i panik och det vill vi ju inte.

Jag hör mörka sånger om hösten långt borta vid gatans slut. Ensliga melodier som klingar mellan hustaken och får löven att falla i en allt snabbare takt. Jag är fortfarande glad över att ha dig vid min sidan och det kommer jag alltid att vara, älskling. Även när flyttfåglarna söker sig till varmare breddgrader och jag önksar att jag kunde flyga med dem. Gömma mig i värmen tills vintern tagit slut. Men sådant önsketänkande existerar bara i drömmarna. Mitt hjärta bultade alldeles för fort inatt, jag funderade över personer som jag verkligen inte borde ägna en tanke åt. Svikare. Jag har hoppats alldeles för mycket på dem. Förjäves. I fortsättningen ska jag bara ägna tankar åt personer i min närhet, som älskar mig tillbaka. För jag förtjänar inte att bli bortprioriterad. Eller orättvist behandlad. När jag hör de där mörka höstsångerna, långt där borta, faller mina ögonslock sakta ner igen och jag fortsätter att andas i normal takt och mitt hjärta slår bara för dig älskling. För jag vet att det är du som alltid kommer att stanna kvar. När jag vaknar på morgonen är det dina blåa ögon som kommer att le mot mig. I all evighet.


[Mina ord 26/10 2009]

en känsloexplosion...

 

Jag har så många olika känslor inom mig just nu. Både lycka, stress, ångest, trötthet och krativitet... Jag har oftast väldigt svårt att sätta ord på mina känslor och berätta varför jag känner som jag gör. För oftast så vet jag inte. Mina känslor åker berg-och dalbana just nu och ibland kan det kännas lite otäckt och jag börjar undra om jag faktiskt är knäpp i huvudet på riktigt. Mycket av all stress har att göra med att det varit väldigt mycket i skolan den senaste tiden och jag har svårt att hålla tempot. Och jag börjar undra om det bara är jag som faller ner under ytan ibland? För alla andra verkar ha det så bra.

Jag har tappat så mycket de senaste veckorna. Hösten började så bra med både motion, fotolust, nyttig mat, livsglöd och allt där. Men sen så tog det bara stopp. Bokstavligt talat. Så har ni några bra tips på hur man hittar tillbaka till motivationen efter ett litet magplask, så vore det till stor hjälp...

Oftast så tycker jag att det är väldigt svårt att veta hur man ska prioritera saker och ting. Skolan är såklart väldigt viktig, men jag vill inte att alla mina andra intressen och sådant som jag vill göra för att må bra ska hindras på grund av studierna. Motionen och fotandet, tycker jag är minst lika viktigt, famför allt för att det får mig att må bra. Så därför måste jag ibland skjuta upp vissa saker för att få plats med allt.

så är det bara...

En grå, typisk höstig lördag. Jag har sovit länge för att ta igen veckan som gått, men jag är fortfarande trött och huvudet värker. Så det kommer bli en lugn dag idag, med vila, sockor, tända ljus och en hög med böcker. När jag hör din röst, kommer nog att vara utläst om några timmar. Det känns faktiskt riktigt bra att bara kunna ligga i soffan och mysa utan att känna någon som helst press utifrån.

 

Det luktar våfflor i hela lägenheten. Jonathan lagar. Det ska bli riktigt gott med blåbärssylt och grädde till...

Jag pustar ut för en stund. Laddar om och ler åt att allting alltid ordnar sig till slut. Imorse kom jag på mig själv med att le, när jag såg en hög löv dansa tillsammans med vinden, virvla runt som i en virvelvind. Vackra morgonsyner. Idag har jag skurit kartong och klippt och klistrat, ett ångestladdatmoment för mig som aldrig kan hålla saxen rak. Men det gick det med, till slut. Efter bara en timme i skolan satt jag på tåget hem igen. Nu har jag precis vinkat av pappa och Anja som varit här på en kopp försenat födelsedagskaffe.

 

Snart väntar en fika på stan med mamma och lillasyster. Vi ses.

Mysbyxorna är pådragna, håret uppsatt och mjölken till kaffet är skummat. Nu ska jag bädda ner mig under två nya ikeafiltar, tända värmeljus, äta en chokladbit och dricka en kaffelatte för att piggna till lite. Kvällen måste jag ägna åt att skriva klart affisch-motiveringen tills imorgon. Mysstämmning plus plugg kan nog vara en ganska bra kombination. Idag är det helt enkelt en väldigt bra dag.

 

Jag har lämnat in och redovisat utprovningen av min lättlästa text plus själva texten. Jag har fått ny energi. Jag har lagat potatis och purjulökssoppa och överraskat Jonathan med lunch när han vaknade. Jag har fått ett par nya Converse-skor med posten. Beställde på nätet från kina, 260 kr inklusive frakt. Jag har promenerat bland löv och fotat lite. Jag har köpt två oversize-toppar på Gina Tricot. Jag hittade ett par superdupersnygga kängor med snörning på barnavdelningen i storlek 35. Jag har fått ett par strumpbyxor av syster och hon har fått ett par Converse av mig i försenad 20 års present. Jag känner mig faktiskt lite lycklig idag...

Jag har nästan precis vaknat. Somnade några timmar i soffan, helt utmattad. Känner mig inte så kry i kroppen just nu. Men jag har haft en bra dag ändå, trots huvudvärk och frysattacker. Imorse var jag på föreläsningen som egentligen inte gav mig så mycket förutom trötta ögon, men när jag kom tillbaka till stan gick jag till affären och köpte det som saknades för att göra vegetarisk lasagne. Inte riktigt likt mig att ta första initiativet till att laga mat. Så det känndes bra.

Efter det åkte jag och Jonathan iväg för att testa det nya objektivet (Sigma telezoom 70-200mm f/2,8 EX) som Jonathan impulsköpte på Mediamarkt i lördags till ett sjukt bra pris. Och jag är verkligen jättenöjd. Två nya kameraprylar på så kort tid, det är inte illa. Mitt nya stativ (Manfrotto 785B) är verkligen perfekt, väldigt lättanvänt med snabbkoppling och huvud med kulled så att det går att vrida hur som helst. Precis som jag ville ha det.

Jag vet inte hur länge vi var borta, men när vi kom hem höll vi på att frysa ihjäl, fötterna var helt stela och händerna som isbitar. När blev det så kallt? Så sockorna åkte på och jag hämtade täcket från sovrummet och bäddade ner mig i soffan och tände lite värmeljus. Jag undrar vad det var som fick mig att somna...? Men det var verkligen behövligt, även om jag inte fått så mycket plugg gjort idag. Imorgon blir det annat. Plugg från morgon till kväll väntar.

Mina ögon känns väldigt hängiga. Jag har suttit framför Indesign i några timmar och fixat det sista med affischen. Fick en hel del bra tips och så i fredags på delredovisningen som var väldigt givande på alla sätt och vis. Det är svårt att bli helt nöjd, men nu är det bättre än innan i alla fall. Nu ska jag bara skriva klart motiveringarna också och fortsätta med alla andra uppgifter. Det går lite trögt just nu faktiskt. Men imorgon börjar en ny vecka med nya tag. Det är bara att kämpa på...

 

Idag har det varit en fin dag. Släkten har varit här och grattat mig och jag bjöd på cheescake och kladdkaka. Det blev riktigt lyckat faktiskt. När alla hade åkt hem gick jag och Jonathan och åt på Spicy Hot som avslutning. Nu ska jag försöka varva ner en stund innan läggdags.

Jag hade nog världens finaste kalas igår. Mamma, systrarna, brorsan, sara&häger och sandra&jesper var här. Vi hade en jättemysig kväll tillsammans och jag fick en hel del fina paket. En Beatlesskiva, en stor lila halsduk, 2 orkidéer, en jättebukett vita blommor, ett blomarangemang, en köksassistent, ett jättebra stativ och en ljuslykta. Jag är verkligen jättenöjd. Tack för att ni kom!

 

Nu ska jag dricka upp mitt te som hunnit bli kallt, klä på mig och väcka Jonathan. Det kommer att bli en lugn dag idag, precis som jag vill ha det efter en stressig vecka...

 

Ps. Tack för alla fina gratulationer igår, ni är bäst <3

testade stativet jag fick av jonathan. tack älskling!

 

Idag firar jag födelsedag. Ikväll bjuder jag mina nära och kära på muffins och en trevlig stund här hemma i lägenheten. Mys på högsta nivå för att försöka släppa all stress. puss och kram på er.

Jag vet att jag är skittråkig just nu som aldrig uppdaterar. Bloggen hamnar liksom lite i kläm när det verkliga livet är så hektiskt. Sedan i måndags har jag varit väldigt effektiv och kreativ, jag har nästan pluggat nonstop - men ändå känns det som att jag inte kommer någon vart. Det är så mycket på en gång. Affischer, bokomslag, analyser hit och dit. Samtidigt som jag har en till kurs att tänka på också - andas lungt, en uppgift i taget. Jag försöker men det är svårt.

Och så försöker jag välja kurser till våren mitt i allt, sista anmälningsdag imorgon och jag vet verkligen inte vad jag ska välja. Kurserna verkar skittråkiga till våren. Just nu funderar jag på att läsa litteraturvetenskap (tio romaner om konsten att leva), pendla till Stockholm och läsa foto och bildhantering en gång i veckan, men jag vet inte om jag skulle klara av det. Jag vill verkligen, men jag är expert på att sätta upp hinder för mig själv och tala om att det inte kommer att fungera. Men, jag måste fortfarande välja en 7,5 poängskurs till... och imorgon måste jag ha bestämt mig.


Menmen. Nu ska jag titta på True Blood och koppla av en stund. Många frågetecken måste slätas ut...

Måndagmorgon. Jag har varit uppe sedan nio. Tanken idag är hektiskt hemmaplugg, så därför har jag startat lite lungt med Nyhetsmorgon, frukost i soffan och tända ljus. Vi har fått det riktigt mysigt här i lägenheten den senaste tiden. Igår köpte vi en matta till vardagsrummet på Ikea, mysfaktor nu när hösten pågår för fullt utanför ytterdörren.

Jag har en hektisk vecka framför mig. Två uppgifter ska vara så gott som färdiga på fredag och delredovisas. Dessutom avslutas veckan med min födelsedag, det också på fredag. Så jag känner mig lite stressad men hoppas verkligen på en skön och mysig avslutning på veckan med mina nära och kära. Nu börjar det bli dags att sätta igång med allt.

Iiiiii, föreställningen igår var helt fantastiskt. Jag älskade den. Sandras syster var jätteduktig, hon är med och dansar, körar och skådespelar. Vi hade en jättfin dag igår, vi hade lite trubbel med bilköeer och en kokande motor ett tag, men det löste sig. Efter föreställningen mötte vi Sandras syster i baren och drack ett glas vin. Lyckorus.

 

Imorgon ska jag och Sandra gå på Buddy Holly i Stockholm. Det ser jag fram emot.

Tack för inbjudan sötnos!

Vilken underbar start på veckan. Slarvig toffs, stor stickad tröja, halsduk, kängor, solsken och en kamera runt halsen. Efter skolan tog jag en lång fotopromenad för mig själv bland alla fallande höstlöv och mina egna tankar. En och en halv timme blev det. Nu har jag redigerat bilder och lyssnat igenom Winnerbäcks nya skiva och Kents nya singel. Jag tycker bara om att lyssna på musik när jag är ensam, så att jag verkligen kan ta åt mig av texterna.

Tankarna känns lite klarare nu och huvudvärken botade sig själv under tiden jag var ute och vandrade. Så snart måste jag plocka fram skolböckerna och fortsätta skriva. Dedline på torsdag och jag börjar få lite panik. Men det ska nog ordna sig, det gör det alltid. Bara jag lyckas planera in mina pluggtimmar, då jag faktiskt är 'ledig' tills dess. Begreppet ledig har blivit lite diffust den senaste tiden. Men jag känner på mig att det här kommer att bli en fin vecka.


hjärta!

Ett litet uppehåll för att hämta tillbaka krafterna. Nu efter helgen känner jag mig betydligt bättre. Imorgon är det måndag och nystart. Back on track.

I fredags åt vi god fredagsmiddag i mammas kök, bastade och skrubbade hela kroppen i en timme, tittade på Idol, åt kladdkaka och mös i mammas soffa. Härligt att bara koppla av. Igår kväll träffade jag mina fina vänner och drack vin, åt god mat och dessert (bilden nedan). Jag har nog världens bästa vänner. Tack för en mysig kväll.

 

Idag har jag (i tråkig listform):

- ätit frukost på sängen

- letat detox-recept

- promenerat 5 km med Sara

- köpt en funktionsjacka

- handlat mat

- städat kylskåpet

- pluggat

Jag vände i dörren imorse. Jag såg suddigt, kände mig yr, hade ont i magen och förkylningen har smygit sig på under veckans gång. Jävla skit. Jag har verkligen inte tid att bli sjuk nu. Jag vill inte tappa allt nu när jag lyckats bygga upp en hållbar struktur på livet. Jag är livrädd för att falla. Djupt.

Så första oktober har varit, instabil. Jag har vilat. Börjat med affischen. Andats rökmoln på en kvällspromenad. En kort en, men skönt med lite frisk luft efter en hel dag i lägenheten. Det börjar verkligen bli kyligt ute nu. Nu ska jag kura ihop i soffan igen och dricka en kopp te och äta scones. Jag måste dricka mycket te för att lyckas driva ut alla förkylningsdemoner.