"Älskling, jag har hittat in från mörkret, det finns hopp om en förändring, men det tar den tid det tar, en nystart, jag tänker nya tankar, men allt det där du föll för, finns fortfarande kvar, allting har förändrats, men jag känner likadant."

 

Jag älskar att vara upprymd, full med känslor och livfullhet. Lyckan som gömt sig under ytan den senaste tiden har tittat fram idag. Och jag har till och med fotat lite. Tänka sig. Bilden ovan blev resultatet av en idé som jag haft väldigt länge. Efter många om och men, ändringar hit och dit, så anser jag mig vara färdig med det projektet. Som nästan tog mig hela dagen. Så nu ligger jag efter med veckans roman till litteraturkursen, men det här var ju så mycket roligare. Nu ska jag koka en kopp te, krypa ner under en filt och öppna boken innan panikkänslorna dyker upp igen.