Jag vill skriva rader som berör, men tappat förmågan. Mina ord glöder inte längre. Det är en sån period just nu. Det händer nya saker hela tiden. Nya barer besöks, nya caféer, nya affärer och nya människor möts. Vi försöker ta vara på stunderna. Varje dag. Plugg, träning och andra måsten bygger hög. Men idag har vi äntligen tagit tag i både städning och tvätten. Så då är det kanske dags att öppna en av romanerna som också ligger på hög bredvid sängen. Det är några stycken som ska läsas ut innan klockan byter år.

Inatt kommer mamma tillbaka på spontanbesök. Efter en vecka hemma i kylan saknade hon redan värmen. Jag förstår henne. Jag hoppas inte vädret slår om så fort hon sätter sin fot på flygplatsen bara. Vi har bara haft en veckas dåligt väder på hela oktober och det var när min familj var på besök. Så typiskt.

Men, men. Som sagt, jag har ingenting intressant att berätta. Så jag lyfter på hatten och önskar er en mysig kväll där hemma i vintermörkret.