Robin gav sig av tidigt i morse och jag och Jonathan har inte gjort så mycket annat än att sova sedan dess. Ingen av oss kunde somna inatt och jag har insett ännu en gång varför vi valde att sova i bäddsoffan istället för i sängen (madrassen är helt enkelt en ryggmarodör). Så nu är frågan om vi ska investera i en bäddmadrass eller fortsätta sova i vardagsrummet?

 

Jag skrev ett utkast igår när pojkarna satt fastklistrade framför datorn: Vi har varit på Black Swan ikväll och jag har precis läst ut Kafka på stranden. Det var en magisk upplevelse, men med ett ihållande obehag. Som naglar mot glas. Jag satt som på helspänn under hela föreställningen. Det var länge sedan jag blev så berörd av en film, jag behövde en lång promenad efteråt för att skaka av mig rysningarna. Och nu la jag precis ifrån mig Kafka på stranden på nattduksbordet. Jag tror det framkallade lite väl många sinnesintryck på en och samma gång. Jag känner mig lite omskakad. Jag kan inte uttrycka det bättre än så. Det känns som att jag kommer att sova ganska oroligt inatt. Men jag antar att det är så här det känns att verkligen bli berörd.