Jag kan inte låta bli att tycka att det är vackert. Snötäckta träd, att halka fram med fötterna, varma jackor, stora halsdukar och tjocka vantar. Och med kameran i högsta hugg. Vi har strosat omkring bland husen, spelat monopol, busat med katterna och druckit eftermiddagskaffe i lugn och ro.

Men mitt i allt detta kan jag inte låta bli att tänka på hur allt ser ut där borta. Där hemma. Allting krockar här. Men snart är vi tillbaka. Jag kommer sakna er ibland. Men jag hör inte hemma här.

Just nu känner jag mig väldigt insnöad. På mer än ett sätt.