Fika hemma hos farmor och farfar, min älskade farfar fyllde år.

Idag vid frukostbordet bestämde vi oss för att strunta i allt vad studier heter och bara vara. Efter en påsk med far och fläng mellan nära och kära, satte vi oss i bilen och körde ut till Björnö. Bara du och jag. Vi gick längst stranden hand i hand med vinden i håret, andades in den svala vårluften, lyssnade till fågelkvitter, skvalpande vågor och trädens prasslande i vinden.

På eftermiddagen fikade vi och gick en vända på stan och på kvällskvisten satt hela familjen samlad på verandan hemma hos farmor och farfar. Jag har verkligen fina människor omkring mig. Här som där. Det känns lite fantastiskt att det finns vänner som faktiskt längtar efter oss där nere. Det trodde jag aldrig.